emmaoutofreach

Efter en mycket omtumlande helg, men ett av de största bråken på länge med mina föräldrar så är jag äntligen i skåne.. Det känns enormt skönt att vara här nere, känner redan nu att valet till att flytta ner hit igen va rätt. Jag blir glad av att träffa alla människor här nere igen och bara att andas skåne luften gör att man mår bra.

Självklart känns det tufft att ha flyttat i från vännerna hemma, men jag vet att när jag kommer upp för att hälsa på dem så finns de alla kvar. Åtminstone de människor som jag anser vara mina kompisar, de människor som jag älskar utav hela mitt hjärta. Och de vet exakt vilka det är, för jag har talat om det för dem så många gånger. Jag vet att det är tack vare dem som jag fortfarande står och går efter denna sommar. Det har varit några riktigt mörka dagar, och väldigt få ljusa. Men tack vara att jag omringat mig av underbara människor så har de många mörka dagarna bytts ut mot många ljusa dagar å det återstår bara några mörka dagar. Det finns så himla mycket jag skulle kunna göra för dessa människor, men just nu kan jag enbart tacka er för att ni finns och står ut för mig..

Men jag måste faktiskt säga att jag måste speciellt tacka min underbara lilla flicka, som har stått bredvid mig hela sommaren. En liten flicka som har ett sånt enormt stort hjärta och som redan har varit med om mycket även fast hon inte har hunnit fylla 14 år än och hennes fantastiska mamma, som har peppat mig och pushat mig hela tiden. Alla gånger som vi har setat på hennes trappa och gjort oss bekanta med "påven m den vackra hatten"
Tack för att ni 2 finns i mitt liv, jag älskar er för det och jag älskar er för att ni är just dom ni är. er själva och inga andra..  Samantha och Susanne tack för allt den här sommaren.. <3